Stadsbruken

Vid mitten av 1800-talet omvandlades det gamla gruvbolaget vid Stora Kopparberget till en modern företagskoncern. De gamla bergsmanshyttorna övergavs och nedlades i snabb takt. De drygt 20 hyttor som låg i Faluån, mellan Magasinsbron och Kvarnbron, tillhörde dem som fanns kvar längst. Den sista, Gamla Herrhyttan, som låg strax norr om Hanröbron revs 1881.

I början på 1860-talet hade Bergslaget bildat ett nytt s.k. Sambruk och börjat bygga upp nya större verk och fabriker, för att med modernare metoder framställa metaller ur malmen och förädla dem till andra produkter som koppar- och järnvitriol. Flera av anläggningarna, bl.a. Extraktionsverk, Kopparvitriolverk, Kopparhytta och Zinkhytta, uppfördes nordväst om Hanröbron. Intill Zinkhyttan står en 25 m hög skorsten, byggd av gjutna slaggblock. Skorstenen byggdes 1878-1879 och var från början 60 m hög, men p.g.a. sättningar i marken började luta betänkligt och måste kortas.

Här vid ån finns även en silverhytta. Den startade år 1790 efter det att kung Gustav III två år tidigare lämnat sitt tillstånd. Silversmältningen ägde rum i en f.d. kopparhytta, den s.k. Sofrebrukshyttan åren 1790-1853, då en ny silverhytta byggdes vid Kvarnbrons västra landfäste. Efter att denna hytta brunnit ned uppfördes den nuvarande Silverhyttan i slaggblock 1884. Här producerades silver och guld fram till 1920. Årsgenomsnittet var under denna tid ca 250 kg silver och ca 100 kg guld.

Vid Hanröbron byggdes en liten kraftstation i tegel 1899 och ovanför den en förrådsbyggnad i slagg och en grindvaktstuga i falurött trä med klockstapel för en vällingklocka. Längre in på området uppfördes, på 1920-talet, Bergslagets Centrallaboratorium. I områdets nordvästra del byggdes även en ättikssyrafabrik 1910.

Stiftelsen Stora Kopparberget äger, vårdar och förvaltar Silverhyttan, Kopparvitriolverket, Zink- och Kopparhyttan. Byggnaderna kallas för Stadsbruken och är byggnadsminne.